Efter.

Jobb och slit.

Före

Proffsigt värre

Hemma igen efter en fantastisk vecka i Frankrike. Bott i 1600-tals hus, badat i atlanten och intagit loads av vin, kött och ost. Stängde av mobilen, som man bör när man flyger flygplan, på vägen ner, och inser att jag har glömt min pinkod hemma. Så jag har varit onåbar hela veckan lång. Det är så man gör när semestrar proffsigt. Jorå. Nu väntar vi på båten till utö och semesterdagar med KaosAnna med familj.

Hmmm...

Jag behöver dammsuga i min dammsugare...

kolla!

Mina jeans ser stentvättade ut. Stentvättade jeans. Hett där på 80-talet. Jag tror att jag har nån gång svurit på att jag aldrig kommer ha det igen. Men, jag brukar också säga: Man ska aldrig säga aldrig!

ufo

Jag känner mig som ett ufo som bär klänning och bara ben denna torsdag den 9e Juli.
Alla andra har jeans, jackor och tröjor. En del har till och med stövlar, skinnstövlar.
Ufo´t ångrar sitt klädval.
Ufo´t fryser.
Ufo´t måste nog gå och köpa strumpbyxor.

Här står jag och väntar på pendeln hem. Det känns bekymmersamt när veckan känns för kort redan på en tisdag. Och. Det känns jävligt bekymmersamt att februari 2010 känns alldeles för nära inpå. Inte bra. Inte bra alls faktiskt. Jag har aldrig haft ett så roligt jobb som nu. Samtidigt har jag aldrig haft ett så stressigt jobb som nu. Snart semester. Jag befinner mig mitt i julen och i början på nästa år jobbmässigt. Nu: hem!

Klockor

En bukett blåklockor fick följa med hem idag. Det blev så fint i vardagsrummet. Jag har alltid varit fascinerad av blåklockor, de är så himla vackra.