vab

Igår var jag tillbaka på jobbet igen efter vab i torsdags och fredags.
Alla frågar.
-Är alla barnen friska nu?
Jag vågar knappt svara ja på den frågan.
Imorse kom Tage in vid 6-tiden. Kokhet. Feber, såklart.
Så, idag vab´ar T.
Jag beklagade mig lite på jobbet varpå jag får till svar.
-Ja, men så har ni ju tre barn också...
Med andra ord, typ:
-Skyll er själva.

Vab-karusellen snurrar runt, runt, runt.
Runt, runt, runt. Runt, runt, runt.
Vab-karusellen snurrar runt, runt, runt.
Genom hela vintern.

otränad

Efter Kinaresan är jag sjukt rastlös och blir lätt uttråkad. Myror i kroppen.

Igår satt jag med en kopp kaffe och gluffade okänt antal chokladägg medans jag bläddrade i nån toppform-trim-tränings-komiform-tidning.
Slutade bläddra och bytte om till träningskläder och begav mig ut med stavarna.
Körde ett litet varv med stavarna, men gick hem med dem igen och ut igen och började springa istället.
Jag sprang, sprang och sprang tills mina höftböjare sa att de inte ville springa mer.
Låter som om jag sprang en mil, men det handlade om kanske 20 min springning. Ynklig som man är. (Jag har trots allt inte tränat nåt på en hel månad.)
Väl hemma körde jag ett corepass på 25 min.
Rastlösheten var inte lika kraftig efteråt. Mycket bra.

Idag klagar mina höftböjare nåt fruktansvärt. De gnäller och klagar, spänner sig och är stela.
Men, snäll som jag är, tänkte jag ge dem ett treat idag med.
Bodypump 55 min vid lunch. Nu jävlar!

Imorgon får jag antagligen försöka få tag i nån rullstol...

kändis

Jag är hemma och vab´ar med äldsta, Love.
Igår eftermiddag gick jag och hämtade Elis och Tage från dagis.
När jag kom in i kapprummet är en av Tages bästa kompisar där, blir hämtad av sin pappa.
Pappan och jag hälsar på varandra varpå flickan säger helt underbart, ogenerat:
-Vems mamma är det där?!
-Jadu, jag vet inte riktigt... säger pappan och fortsätter. Men, jag tror att det är Tages mamma.
Jag kan inte hålla mig för skratt.
-Ja, jag är Tages mamma. Tages mamma är inte här så ofta, så det var väldigt bra gissat!

Förr i tiden visste alla vem jag var. Jag har släpat runt med alla ungarna överallt, hängt i alla parker, snackat med folk på bussen, i affären, vid dagis, hängt en hel del i kapprummet, snackat massa med personalen. Alla visste vem jag var och jag hade koll på alla andra.
Men, sen jag började jobba heltid och T deltid, är det han som lämnar och hämtar, han skolade in Tage, han fixar och trixar.
Alla vet vem Love, Elis och Tages pappa är.
Mamman? Näää...
Att mitt hår dessutom vuxit ut och blivit mörkbrunt, nästintill svart, hjälper ju inte till direkt.

Förr var man värsta kändisen. Det var tider det.

Nämen!

Hur gick det här till?! Jo, det ska jag tala om för er. Så här går det när man måste vänta på bussen, hungrig och går in i en affär för att fördriva tiden. Samma affär som har världens färskaste smågodis. Fan.

700 och en flytt

"Hur går det med flytten?" är en vanlig fråga jag får just nu.
Flytten? Hmmm. Just det! Flytten!
Den hade jag nästan glömt bort mitt i all Kinareseplanering, Kinaresa och hemkomst.
Flytten. Flytten från Stockholm till suburb. Flytten från 86 kvm till 206 kvm.
Den mest omständliga flytt sedan urminnes tider.
The Flytt!
Hur det går med den. Jo, såhär: Den har blivit flyttad framåt helt sjukt många gånger att jag liksom tröttnat på nåt sätt. Vi har tröttnat. Jag har lyckats tänka bort den och fokuserat på annat. Imorgon är det tänkt att vi ska skriva papper med båda värdar. Med tanke på allt som hänt under denna flyttresa, ropar jag inte hej än.
Nä. Jag tror inte ett ögonblick på nåt av det här förrän våra namn står på alla de rätta ställena på alla olika kontrakt.
Så, ärligt talat vet jag inte alls hur det går med flytten faktiskt.
Den som lever får se.
Och.
Härmed har jag skrivit inlägg nr. 700.

rastlös

Rastlös, uttråkad, otålig.
Jag vet inte vad det är med mig.
Jag vet inte vad jag ska göra för att stilla mig. Känner mig nästan nipprig. Vill göra nåt, men vet inte vad. Vad kan jag göra?
Har ni några bra tips?

Goood morning!

Livet är underbart! Sol, blå himmel, underbar frisk luft, bowie i lurarna. Jag är hemma i sverige med min fantastiska familj. Jag känner mig pigg och glad. På väg till mitt roliga jobb. Nej, jag har inte tagit speed. Jag är bara väldigt, väldigt glad och tacksam! God morgon!

Jag gillar!

Både utseendet och tanken. Mera sånt!

Home sweet home.

Notera påsarna. Nej, förlåt. Notera kassarna under ögonen. Helt borta i huvudet.

Tortyrmedel

Tyskarna är ju galna. Det vet man ju. Men, att sälja tortyrmedel helt öppet på ett apotek är ju helt vansinnigt. Ville fräscha till mig inför återseendet av familjen. Köpte tandborste och tandkräm på flygplatsens apotek, München. Okej, skoltyskan är inte den mest fräscha, men jag lyckades tyda att krämen var sehr gut i nåt test. Bra. Köper. Mot toaletterna. Pluttar ut krämen på borsten. Krämen är rosa. Okej. Jaja. Borstar. Tortyr! Jag måste tagit fel. Det måste vara nån parfymerad handskrubb! Smakar skit! Parfym med salt. Läser på tuben. Nej, det är tandkräm. Innehåller 5 örter och mineralsalt. Tortyr. Dumma tyskar! Var tvungen att panikfika för att få bort parfymsmaken. Fy sjutton. Men, snart är jag hemma. Home sweet home.

München

Jag börjar närma mig. I europa i alla fall. Snart hemma. Känns bra. Känns mycket bra. Fasiken vad jag längtar.

Sista morgonen

Ikväll flyger vi hem igen. Bye Bye hotellhotelltofflor!

Varje dag

Möts man av denna underbara bäddade säng. Jag kan bli van med det. Absolut.

Fönsterputsare i shanghai

Ett jobb jag inte vill ha...

Säg omelett!

Vår omelettkille.

Morgon i shanghai

Utsikten från mitt rum.

Testing

Taxi i kina

jahaja

mitt i alltihopa kräks och diarréar Tage.
Vitpepparkorn svalda.
Håll en tumme, eller två, för mig nu.
Jag låg trots allt typ nos mot nos med Tage när det började...

äggsjuk var ordet

känner så igen mig i Tjockalockas inlägg.
Jag har börjat min äggsjuka tidigt. Reser till Kina på söndag kväll.
Magen är ur balans, jag försöker tänka ut bra klädkombinationer för 1 vecka, varierande temperaturer, försöker komma på alla smarta saker jag ska packa ner, inte glömma nåt, stirrig som fasen...
Och mina barn. Mina älskade barn.
Hur ska jag klara mig utan mina älskade barn?!

Jag är en äggsjuk höna med svår resfeber.

aptrist faktiskt.

Idag har jag gjort av med en mindre förmögenhet på Apoteket.
Rysligt ospännande!
Öronproppar.
Stödstrumpor.
Alvedon.
Ipren.
Noskapin.
Hygienprodukter i miniformat.
Plåster.
Lever ni?
Att shoppa loss på Apoteket är nog bland det tråkigaste som finns faktiskt.
Aptrist rent ut sagt.
Men, jag kan härmed pricka av en del saker från min checklista inför Kina.

preg´dar

som jag diskuterat och spekulerat kring hennes mage de senaste veckorna.
T har tröttnat, men konstaterar att min preg´dar fungerar alldeles utmärkt.
Prickade in en på jobbet i höstas också. Hon väntar bebis nu i maj. Klockrent.
En superkraft kanske?
Synd bara att man inte har så stor nytta av just den superkraften.
Ganska värdelös superkraft om jag ska vara ärlig.
Kanske gick lite långt när jag kallade den för superkraft.
Äsch, ni fattar.

resfeber

Ja, jag tror den har börjat nu.
Jag reser till Kina på söndag kväll.
Det är hotellbokningar (som för övrigt ser väldigt lovande ut) visumansökningar, packtänk, måste-ha-inför-resan-inköp. Tänka smart och effektivt.
Det är mycket i huvudet just nu...
och det allra största:
Hur ska jag klara mig en vecka utan mina barn?!
En hel vecka!
Klart att jag kommer sakna T också, självklart.
Men, barnen är en helt annan sak.

Aj.

this is england

Inte förrän nu har jag sett den här filmen.
Riktigt bra. Riktigt, riktigt bra.

This is England är en rå och politisk film, kryddad med asgrym musik, samtidigt som det är en varm berättelse om vänskap och att växa upp.
Se den om den är osedd.

those were the days

Hittade det här sköna klippet inne hos Linda.

Kan bara hålla med: Those were the days!

Vår!

Jag har inte varit utanför dörren sedan i måndags, och jag gillar vad jag ser. Snart är våren här!

borste

idag när jag skrev en inköpslista till T skrev jag bland annat:
hårborste
Jag är hemma och sjuk, kommer inte ut själv förrän kanske på lördag.
T ville genast veta vilken färg, form, storlek... und so weiter.
Jag skickade en inspirationsbild men sa att han fick spinna loss.
Jag menar, vad kan gå fel med en man som kommer hem med rosa skrubbvantar?!

sovmorgon

Imorse sov jag till kl.11.
Helt sjukt!
Jag tog två alvedon tidigare på morgonen, efter en natts dålig sömn, och slocknade. Vaknade 11:00 prick.
Jag vet inte ens hur längesedan det var jag sov så länge. Minns inte. Vi pratar många år.
Hur som.
Att sova till kl.11 har sina nackdelar också.
Nu, när jag vill sova för natten (kl.00:27) - är jag klarvaken!

Jag funderar på pengar. På sparande. Fonder. Sparkonton. Pensionssparande. Hur slösaktig jag är. Vart sjutton tar pengarna vägen?

Det är inte så bra sömnmässigt.
Borde räkna får istället för förbifladdrande räkningar.

Jag ska försöka igen.

God Natt!

Semestersvenskar

Ärligt?!
Semestersvenskar - Fetångest i TV-programsformat.
Fyyy faaan vad min thailandsreselust försvann.
Den är borta med vinden.
Fy, vad jag mår dåligt. Dåligt av att se alla fjantiga svenskar.
Thailand är nya Mallis.
Ångest.
Fetångest.

Man kanske ska dra till Mallis istället nu, nu när alla andra verkar dra till Thailand.

(Obs! självklart är inte alla thailandsresenärer fjantar :-)

sjuuuk

Jag har tvärtemot alla andra hållt mig väldigt frisk under den här vintern.
Jorå, på riktigt. Jag har varit jävligt nöjd att jag tog det där influensavaccinet.
Igår eftermiddag började jag känna mig lite sjuk.
På kvällen satt jag i soffan under mitt duntäcke och frös som en dåre. Ont i alla leder. Grät gjorde jag också, för att jag tyckte så synd om mig själv. För att jag mådde så dåligt.
Nu sitter jag i soffan, helt stilla med alvedon i kroppen och känner mig ganska okej.
Har hamnat framför TV-shop.
Tobi ångmaskinen som gör att man slipper strykjärn och strykbärda. Låter ju fantastiskt!
Eller dammsugaren som dammsuger upp allt. De fick till och med upp ballongrester från golvet, jord, vin och vinglasbitar.
Men guuud vad bra!
Kanske en Elvisbox med massor av unikt samlarmaterial för endast 1199 kr. Som hittat!

Jag tror jag ska byta kanal.

franke i mitt hjärta

Min systers ena katt har just haft sin andra kull kattungar på väldigt kort tid.
Nu i andra omgången kärade jag ner mig totalt i en av kattungarna.
Den stora, gråa killen Franke. Namngiven efter Franke i Höjdarna (syrrans, och mina, barns favoritserie)
T gick till och med med på att ta hem honom till vårt nya hem (när väl flytten blir av, vi vet fortfarande inte riktigt när...)
Fast, vi har velat ändå. Velat och tvekat.
Nära, kära, vänners barn är allergiska. Vi har pratat om det här hemma. Jag har förklarat för barnen.
Love, 6,5 år, frågade vid frukostbordet i lördags.
-Kommer vi ta hem nån katt?
-Jag vet inte, svarar T. Vad tycker du?
-Jag vet inte. För när mamma berättade att Axel är allergisk och aldrig kan bo hos oss om vi har katt. Då vet jag inte om jag vill ha nån katt...
-Är kompisen viktigare än katten?
-Jaaa.
Saken var avgjord.

I går var jag hos min syster när en familj kom och köpte Franke.
Det var en bra familj. Franke kommer att få det bra.
Han kommer definitivt att få ett nytt namn, deras andra katt hette Gosan.
De visste inte vilka Höjdarna var. Han får säkert heta Fluff, Nisse, Tuss eller nåt sånt.
Men, han kommer att få det bra.
Jag däremot.
Jag kommer att sakna min katt jag aldrig fick.


Franke i mitt hjärta.

lördags- och söndagsbilder

kattungen Chili i min famn


34-åringstårta


dags för tefat!


jag och Tage i pulkan


elis kämpar


pulkagäng


all mine


Tage och T


full fart framåt!


välförtjänt fikapaus