torsdag, maj 10, 2007

Skitungar

Vem har varit här och tagit mina barn och lämnat mig med skitungar?!
Är det någon slags tortyrmetod?
Varför?

Ärligt talat. Mina barn har blivit som förbytta. Eller nja, halvsant. En av dem har blivit som förbytt. För de har iaf vett nog att bara tjaffsa en åt gången. Det tackar man för! Tack!
Min 5-åring har blivit någon slags pre-teen. Vi tjaffsar och tjaffsar om nästan allt just nu.
Han är trött, jag är trött och han har blivit såpass stor att mina löjliga hot inte biter och argumenten tar slut. Gah!

Igår resulterade det i att jag i stort sett släpade hem honom motvilligt från parken. Skrikandes.
Han skrek så mycket att grannen kom utrusandes i trapphuset eftersom hon trodde att någon skadat sig allvarligt.
-Eh, hehehe... Nä, det låter värre än vad det är. Vi bråkar lite bara, sa jag och "slängde" in 20-kilos kille i hallen och stängde dörren innan några fler grannar kom utrusandes.

Idag hämtade jag en fladdrig 5-åring på dagis. Fladdrig är man när man inte kan få kontakt, ögonkontakt, inte få han att lyssna, sprattlar runt och pratar med hög röst.
Det gör att jag blir en evigt tjatande mamma. En mamma som gnäller och måste säga allt femtioelva gånger fast det hörs eller fastnar i allafall inte.
Han sprattlar runt och vägrar lyssna. Fladdrig.
Vi fick bryta upp från vår lilla gå hem från dagis-grupp och gå hem själva.
Men, jag blev i allafall den tjatande, gormande mamman, med barn utan hörande öron.
Herregud. Jag blir helt slut.

Väl hemma gjorde de inte annat än att retas, skrika och gnälla. Och slåss. De slåss och skyller på varandra hela tiden. Det brottas, sparkas, slåss och "knips".
Trotsar och lyssnar inte.

Jag är så trött och över-barnad. Jag gör inget annat än att vara med barnen.
Tjaffsa, tjata, förhandla, bråka.
Jag har inte fått egen tid sen... jag minns inte när ens.
Vad är egen tid???
Alltså, jag har inte så stora krav när det gäller egen tid.
Men. Jag bajsar inte ens i fred på toaletten...

Jag har under detta inlägg blivit avbruten femtioelva gånger för att tjaffsa, tjata, förhandla och bråka. Om och om igen.

och där blev jag avbruten igen...
och igen...

Nu, avbruten av en 5-åring som envisas att prata genom att dra luften inåt istället för att prata vanligt på utandning... Mitt liv är så konstigt ibland.

Jag ger mig.
Over and out.

Inga kommentarer: