perspektiven förändras

idag är jag hemma med Tage och Love.
Vår förkylning med halsont har nått Love. Han å andra sidan drar alltid till med sin krupphosta så fort han blir förkyld. Så han låter som ett skällande rådjur när han hostar nu. Låter läskigt.

När man är hemma med två känns det så lyxigt lugnt och mysigt. Inget illa om att vara hemma med alla tre, såklart.
Bara det att skillnaden på lugnet, är så markant.
Det är ju piece of cake att vara hemma med två barn! Rena rama semestern!
Oavsett kombinationen.
Jag tyckte inte att det var semester med två barn när Elis var liten, när de var ("bara") två. Då hade jag fullt upp och var säkerligen ganska stressad till och från.
Men idag: två barn = plättlätt!
Perspektiven förändras.

När vi hade bara Love, ett barn, första barnet, hade vi fullt upp.
Sen kom Elis. Fullt upp och det tog ett tag innan man kom in i tvåbarnslivet, innan man fick kläm på det.
Sen kom Tage och smög sig in.
Riktiga livet med tre börjar inte förrän trean blir rörlig, sen får man kläm på det med.
Största förändringen är att man blir förälder över huvud taget, tycker jag.