Jag tror att Tage börjar bli mer och mer dagismogen. Nu snackar vi inte skitlånga dagar på dagis, utan några få timmar. Leka skiten ur sig liksom.
Han klättrar på väggarna här hemma. Love är fortfarande hemma och vi försöker ta det lugnt iom hans hosta. Tage går bärsärkargång!
Det klättras, pillar, trycks på förbjudna knappar, klappas på TV'n, grävs i blomkrukor, kastar allt i golvet osv osv. Jag säger nej, försöker låta lite sträng sådär, jag vill visa att jag menar allvar. Han flinar förtjust och springer mot nästa förbjudna sak. Jag försöker avleda. Det duger en kort stund, sen pinnar han iväg mot nästa mål. Förbjudet såklart.
När vi är på öppna förskolan stortrivs han. Där, i allt kaos, alla ljud, liknande dagismiljö, kan man andas ut och få en paus.
Jag börjar jobba om ca 1 månad. Jag har varit ganska cool med det. Men, nu börjar det knyta sig i magen. Jag försöker slå bort alla sentimentala tankar - "Åååh, min allra sista mammaledighet" "Nu är det slut på det ljuva livet" osv
Livet tar ju inte slut när man börjar jobba. Det ändras bara, och fortsätter.
Sen, när jag börjar jobba kommer jag sakna allt det här. Då kommer jag sitta där och tänka "Hur kunde jag tycka det var jobbigt, jag fick ju vara hemma och bara mysa med mina barn"
Men, jag håller tummarna för att Tage får en schysst dagisplats i maj kanske. Det skulle han gilla, det vet jag. Lite dagismogen.
tisdag, februari 26, 2008
dagismogen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Ibland känns dagis som den mest underbara uppfinning någonsin och sen när man tänker på att nu ska jag aldrig mer vara hemma med de små så är det tvärtom. Själv fick jag frågan av chefen häromdagen hur länge jag tänker vara hemma med lillebror (i magen). Hur ska jag kunna veta det nu! Han är ju för sjutton inte ens beräknad till något bestämt datum! Ha så kul resten av röjjardagen...
Una är PRECIS likadan!! Jag kan verkligen inte vända ryggen till förrän nånting jävligt jobbigt händer. Vi har dock satt upp henne i april, så vi hoppas på att få plats snart!
Hur gammal är Tage nu? Una är ju 15 månader, och det känns som en rätt bra ålder för dagis.
Vi ska inte glömma att dagis är "uppfunnet" för att tillfredställa de vuxnas behov och måsten (arbete), inte barnen...
hilajn - Precis. Jobbig fråga från chefen, lite lagom stressigt sådär :-(
hanna eat world - Tage är snart 17 månader :-)
fru kaos - Tack för att stödjer mig så fint när jag redan mår så dåligt över det här. Not.
Han är ju "dagismogen" så då är det ju lugnt.
Jag tyckte inte att det framgår i inlägget att du mår sååå dåligt över det. Jag är ledsen.
Du vet ju vad jag tycker.
Jag anser att barn i Tages ålder är i fasen klättra, rota, dra fram och ta mer plats. För den delen tror jag dock inte att de har något som helst behov av dagis.
Öppna förskolan - ja. Tillsammans med en förälder.
Men nu har jag ju möjligheten att vara hemma så jag bör väl hålla käften egentligen...
fru kaos - och du vet hur jag hade gjort om jag hade haft andra förutsättningar... Jag mår dåligt över det här, för även om han känns lite dagismogen så skulle jag helst av allt vilja vara hemma till minst augusti. Men, allt det här vet du ju. Så att föra diskussionen vad barn behöver och om föräldrars behov, på min sida, gör mig mest ledsen.
Som hundbajset på min sida då...
...men det var dumt att föra dessa känsliga frågor på tal. Jag ber om ursäkt.
Jag tycker att ni ska flytta till nacka pronto - så är saken löst!
Då kan vi dricka kaffe hela dagarna - utan fikabröd.
Puss.
Inte vara ledsen.
Inte min mening.
Jag är lite bufflig.
Min kommentar vara bara en inflikning på de andas kommentarer...
Inget illa mot dig.
fru kaos - då är vi kvitt ;-)
Flott!
Nu ska jag dra och träna.
Sa du med?
12.45 i Sickla.
Skicka en kommentar