torsdag, juni 19, 2008

amning

Jag började svara i en kommentar på min kompis blogg, men kände att jag inte kan tynga ner hennes blogg med mitt dravel i en kommentar.
Så, jag får väl ordbajsa lite här inne istället.

En het potatis det här...

Vad ska man säga...?
Personligen tycker jag att det är lite märkligt, konstigt och knepigt att vilja amma sååå länge.
Som om jag skulle slänga upp Elis, 4 år, vid bröstet. Hrmmm, nej tack!
Däremot har jag faktiskt ammat Tage ganska länge, så på ett annat sätt kan jag förstå att man ammar länge.
Men, jag tror att det handlar om att det mer råkar bli så. Jag tror inte att det handlar om "för mammans skull", eller att mamman ammar länge av "egoistiska skäl". Möjligtvis sentimentala skäl, men inte av egoistiska. Jag vet med mig att jag säkert uttryckt det så förut, innan jag ammat över huvud taget. Men vad vet man då? - Typ ingenting! Hehehe!
Nåja, ska vi prata egoistiska skäl, då kan jag nog tycka att det stämmer mer när en mamma slutar amma tidigt. För att hon inte orkar, eller inte vill, eller inte har lust. Det tycker jag är mer egoistiskt. Jag tycker inte det är fel. Alla är olika och har olika förutsättningar. Men, jag tycker att det är mer ego.

Men, jag har ammat kort, ännu kortare och nu senast ganska länge så jag kan liksom inte döma någon, jag har själv gjort olika.
Men, att jämföra amningslängden med getter i hagen går ju inte riktigt, för getter brukar väl sluta amma/dia när nästa kull kommer, dvs oftast redan året därpå.
Eller är jag helt ute och cyklar här?
Däremot kan man väl jämföra amningssättet med getter och andra djur, dvs fri tillgång utan att kolla klockan. Men å andra sidan har vi kommit lite längre än getterna i utvecklingen, så varför jämföra så över huvud taget...?

Vi är ett hyffsat modernt samhälle. Där vi även diskuterar om det kanske inte är lite mer jämställt att ge ersättning för att dela bördan mellan föräldrarna i början.
Sen kommer hormoner och den nyttiga biten in i amningsdebatten. Det finns många vinklar och synsätt.
Nåja, alla är verkligen olika, gör olika och har olika förutsättningar.
Alla gör så som passar dem själva bäst, och då blir man den bästa föräldern för sitt barn oavsett var födan kommer ifrån. Det spelar verkligen ingen roll då.

Så, det var min åsikt.

3 kommentarer:

Kaos-Anna sa...

Trevlig midsommar!
Puss och kram kära vän.
Love you.
/Anna

Kajsa sa...

Eftersom jag själv inte gillade att amma (och det aldrig riktigt funkade för Lydia heller) och hoppas på en förstående och tolerant inställning till det så känner jag inte att jag kan döma över dem som väljer att överdriva åt andra hållet. För visst fan är det lite överdrivet. Håller annars mest med en av kommentarerna på Fru Kaos blogg - det mest upprörande är nog att gå ut med ungarnas ansikten i tidningen.

Glad midsommar på dig!

Anonym sa...

Slå det här då: jag har en jobbarkompis som ammat dottern tills att hon började skolan. Fy vad hemskt tycker jag! Av vilken anledning kan man undra. Svaret jag fick var att undvika allergier. Man får verkligen hoppas att det funkar!