30

Japp, nu är jag 30 och därmed inne på mitt trettioförsta år. Hur gick det till?

Min 30-årsdag startade fantastiskt!
Jag blev väckt med sång, blommor och bubbel.
Jag fick tre superfina teckningar gjorda av barnen och 6 små kuvert med små meddelanden i som tillslut ledde till ett paket, däri fanns en ram med bilder på London och e-biljetter.
Jag och T ska på en London-weekend i slutet av april. Jag blev så otroligt glad! Det ska bli så mysigt! Jag är fortfarande så himla glad för det!!! Längtar massor.
Efter en fantastiskt god frukost tog vi en lugn förmiddag hemma innan vi begav oss till mamma och pappa.
Pappa och storasyster fyller ju också år, så när vi sjungit för dem, sjunger de tillbaka till mig. Känns lika wierd varje gång...
Sen blev det kramar, paketöverlämningar och blommor.
Alltså, jag har fått sååå fina presenter. Jag tror knappt att det är sant.
Jag fick ett fantastiskt Efva Attling halsband av mamma och pappa.
Ballongflygning (!) av syrran med familj.
Efva Attling-ring av mamma, pappa och mormor.
Lite olika presentkort mm.
Åååh, ni hör ju! Fan-tas-tiskt!
Alltså, med såna här fantastiska 30-årspresenter fyller jag gladeligen 30 igen!
Jag är sååå glad!

Vi åt supergodgod lunch. Fika med choklad- och hallontårta och drack en massa Gula Änkan (my favorite!) och hade det jättemysigt.

På eftermiddagen begav vi oss till syrrans hus och började förbereda festligheterna.
Vi hinner klä om oss precis i tid. Paljetter och glitter.
Folk kom ganska punktligt. Alla är jättefina!
Det blev mera Gula Änkan och sedan började vi middagen.
Till förrätt blev det:
Smörstekta päron, mögelost, fikon med ringlad balsamico på en lätt sallad.
Till det en en halvtorr Riesling.

Därimellan smäller vi av några raketer för barnens skull, och kommer in lagom till:
Varmrätten.
Jag känner mig lite konstig, så eftersom folk tvekar med att ta mat först. Kliver jag helt enkelt fram och gör det, utan att skämmas.
Till varmrätt serveras dubbelmarinerad oxfilé med potatisgratäng och en god sallad.
Jag tar två tuggor av varmrätten.
Avbryter.
Mår dåligt.
Går på toaletten.
På toaletten kräks jag.
Mycket mysko. Kanske för mycket av Änkan innan maten? Fast, så mycket blev det ändå inte...
Pinsamt. Fan vad pinsamt. Räddar make´en lite snyggt.
Måste få i mig mer mat snabbt, så att jag räddar mig själv.
Går tillbaka till bordet.
Försöker äta lite mer.
Nej. Det smakar inte gott. Jag mår inte som jag ska.
Går tillbaka till toaletten i badrummet.
Och där. Där. På min systers stora toalett, aka badrummet. Där spenderar jag resten av min fantastiska 30-årskväll och natt. Nyårsafton 2008.
Anna, 30-åringen. En partypooper. En pjukande partypooper.
Japp, magsjuka på min 30-årskväll. På nyårsafton.
Jag försökte först att fixa till mig efter varje omgång. Men, nej.
Jag insåg ganska snart att jag skulle bli kvar där, hela kvällen och natten medans festen pågick utanför.
Magkramper, svettningar, frossa, sittandes med knäna under hakan. Skakades, gungande, vaggande fram och tillbaka som en sinnesjuk människa. Just så.

Jag hatar magsjuka! Jag fullkomligen hatar magsjuka.
Och så får jag det just den här dagen av alla jäkla dagar. Fyyy fan.

Jag är så oerhört tacksam för alla fina presenter jag fått, och så oerhört ledsen att jag inte kunde vara med och festa på kvällen.
Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.

Men. Jag är 30 nu!


Stort Tack för alla Gratulationer!