let it snow, let it snow, let it snow

Snön har verkligen vräkt ner. Bäst att passa på när snön verkligen ligger kvar på marken.
Vi går ut och gör en snögubbe! sa jag.
Jaaaa! ropade Love och Elis.
Så, när vi kom hem från min mormors kalas bytte vi kläder såfort vi kommit innanför dörren och kastade oss ut i snön.
Vi satte igång med rullandet av snöbollar med stor entusiasm. Den avtog rätt snart. Entusiasmen alltså.
Love och Elis ruttnade ihop totalt på att rulla snöbollar och satte igång att leka, brottas och åka snowracer istället.
Så där kröp jag runt på alla fyra med mina snögubbebollar. Magbollen blev lite stor, så jag var tvungen att ta i för kung och fosterland för att få den på plats.
Barnen fortsatte att brottas runt omkring mig. Svetten lackade.
Men, se så fin gubben blev!



Gjord av mig, och mig endast.
Kronan på verket blev min lilla snölykta. Jag är mycket nöjd. Barnen likaså.

Medans jag var ute ringde min pappa. T berättade att jag var ute och gjorde en snögubbe med barnen. Pappa hade skrattat lite och sagt till mamma att han nog visste vems idé det var.
Jorå, min mamma var nämligen likadan när jag var liten.
-Vi gör en snögubbe! sa mamma.
-Jaaaa! ropade jag och min syster.
Sen byggde mamma en snögubbe medans jag och syrran lekte.
Jag tror det var hon som gjorde snölyktorna också, när jag tänker efter.


Nåja.
Snölek, hur den än utövas är väldigt härligt.