Efter.

Jobb och slit.

Före

Proffsigt värre

Hemma igen efter en fantastisk vecka i Frankrike. Bott i 1600-tals hus, badat i atlanten och intagit loads av vin, kött och ost. Stängde av mobilen, som man bör när man flyger flygplan, på vägen ner, och inser att jag har glömt min pinkod hemma. Så jag har varit onåbar hela veckan lång. Det är så man gör när semestrar proffsigt. Jorå. Nu väntar vi på båten till utö och semesterdagar med KaosAnna med familj.

Hmmm...

Jag behöver dammsuga i min dammsugare...

kolla!

Mina jeans ser stentvättade ut. Stentvättade jeans. Hett där på 80-talet. Jag tror att jag har nån gång svurit på att jag aldrig kommer ha det igen. Men, jag brukar också säga: Man ska aldrig säga aldrig!

ufo

Jag känner mig som ett ufo som bär klänning och bara ben denna torsdag den 9e Juli.
Alla andra har jeans, jackor och tröjor. En del har till och med stövlar, skinnstövlar.
Ufo´t ångrar sitt klädval.
Ufo´t fryser.
Ufo´t måste nog gå och köpa strumpbyxor.

Här står jag och väntar på pendeln hem. Det känns bekymmersamt när veckan känns för kort redan på en tisdag. Och. Det känns jävligt bekymmersamt att februari 2010 känns alldeles för nära inpå. Inte bra. Inte bra alls faktiskt. Jag har aldrig haft ett så roligt jobb som nu. Samtidigt har jag aldrig haft ett så stressigt jobb som nu. Snart semester. Jag befinner mig mitt i julen och i början på nästa år jobbmässigt. Nu: hem!

Klockor

En bukett blåklockor fick följa med hem idag. Det blev så fint i vardagsrummet. Jag har alltid varit fascinerad av blåklockor, de är så himla vackra.

On the road.

Sverige är så vackert.

Mallis?!

Svinkallt på pendeltåget att det kändes som att kliva av ett flygplan på Mallis när dörrarna öppnades. I like. Tack SL!

Hört i leksaksaffären.

Flickan: Jag vill ha den här husvagnen! Mamman: Vad ska du med den till? Flickan: Jag vill ha den. Mamman: Men, man kan ju inte ens öppna den. Flickan: Jo, det kan man! Mamman: Nä, gå och titta på dockorna istället. Kom så går vi och tittar på dockorna.

Hur mås det?

Älvsjö pendeltågstation. En liten mås har skapat sig ett bo på det gula "tågstoppet". Jag ser den varje dag. "Ruvandes". Ser inte så mysigt ut när tågen blåser förbi stup i kvarten. En annan mås utnyttjar barnens dagisgård som sin barnkammare. Ett herrans liv om någon råkar komma nära måsungen. Man kan även bli bajsad på. Måsar är skumma. Jag ser era intresseflaggor vaja.

Hej!

Igår kväll började arytmin igen. Det var ett tag sedan sist. Jag känner mig inte odödlig idag. Dagens ipodlåt: Stairway to heaven med Led Zeppelin. Hahaha! Men börja tjura då. Hursom. Den är bra oavsett hur dödlig man är.

Minns du, Syrran?

Inspirerad av Tjockalocka.

Kan du vissla, Johanna?

Vi sitter efter middagen och pratar lite, jag och T. Han säger plötsligt. 'Ja, vi är en visslande familj. Det bara är så. Jag måste nog bara acceptera det. Lära mig.' Jag börjar lyssna. Love visslar högt och tydligt på övervåningen. Han visslar på en melodi om och om igen. Samma höga ton som jag brukar vissla. Ett ljud jag inte ens lägger märke till. Ett ljud jag själv gör ofta, utan att ens tänka på det. Inte förrän T brukar be mig sluta. Min syster visslar också ofta. Vi brukade vissla ihop när jag bodde hemma. Jag tror både mamma och pappa visslar också. Farfar visslade alltid på samma melodi när jag och syrran bodde där. Nu visslar Love precis som mig. Elis är på god väg och Tage har precis börjat lära sig. T kan vissla men gör det inte som vi. Spontant, ofta och utan att tänka på det. Fyra femtedelar av familjen visslar. Ja, vi är en visslande familj. Hårt för T. Visslar ni?

the lawnmower man

Aka Christer är här idag. Vi har vuxit upp i samma område han och jag. Fast, han flyttade hemifrån samma år som jag föddes. Christer är en soft kille. Han klipper det han ska, resten lämnar han åt oss, allt medans han lyssnar på P1 i lurarna.

Skolavslutning idag.

Loves första skolavslutning. Så himla gulligt! Jag grät självklart.

Gröna Lund 9:20

Är inte alla här en söndag strax efter 9?!

Jadu, KaosAnna aka Roséhäxan.

Du kanske smälter in ändå... ;-)