Igår var vi på banken. Det gick bra. Mycket bra faktiskt, snackade lån.
Vi blir förhoppningsvis med bostadsrätt inom kort.
Banktjejen började efter ett tag prata om.
"-Jooo, eftersom ni inte är gifta... och ska göra så stort köp tillsammans..."
Testamenten, barnen ärver, någon stor nämnd med pekfingrar, det bästa är ju att vara gift... osv.
Så, jag säger lite krasst.
"-Du tycker alltså att vi borde gifta oss?"
Hon skrattar lite nervöst, varpå T säger till mig.
"-Vill du gifta dig med mig?"
Av kärlek?
Nej, nej.
Av rena praktiska skäl.
Hahaha!
fredag, augusti 22, 2008
av kärlek?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ibland kan det vara ett skäl så gott som något! Eftersom vi just nu sitter med tre (!) separationer i knät kan jag inte annat än att hålla med er bankkvinna.
*skratt* Han låter lika romantisk som min M gör. "Jag kan gå till stadshuset imorrn!!" brukar han säga...
tjockalocka - jo, det är väl så.
jennie - fast, jag måste poängtera att T är mycket romantisk. I vanliga fall. Det är liksom han som är den romantiska, fixiga av oss. Jag är den praktiska. Hahaha!
Skicka en kommentar