Mina föräldrar har gjort många bra saker under min uppväxt.
De är riktigt bra föräldrar. På riktigt! Vissa saker blev jag kanske arg över då, men idag är jag tacksam och glad. Vissa av dem tänker jag föra vidare till mina egna barn.
En av alla de bra saker de gjort är, att jag är uppvuxen med mycket musik. Musik hela tiden. Alla tillfällen. All sorts musik. Min syster och jag la till vår egen musik i blandningen. En salig blandning. Rolling Stones, The Who, mycket klassiskt, Creedence, Carola, Mamas and Papas, Bowie, Sammy Davis Jr., Tina Turner, Michael Jackson, Madonna, Gipsy Kings, New Kids on the Block, Phil Collins, Jimmy Durante, Pavarotti, för att nämna några få.
Radion ofta på hemma och mina föräldrar har alltid köpt mycket musik. De har massor av gamla LP-skivor, kassettband och massor av CD-skivor. Massor av musik.
Jag vet att mina kompisar brukade vara imponerade av att jag kunde texterna på all "gammal" musik, dvs 60- och 70-talsmusik.
Sen mötte jag T, och han förde in en massa ny musik i mitt liv. Fyllde några luckor. Fick mig att få upp ögonen för lite annan musik.
Mina minnen är oftast bundna till just musik.
Men. Jag har insett en sak.
Mamma och pappa har faktiskt missat en artist. Nu menar jag inte Nationalteatern, som min pappa valde att inte låta oss lyssna på. Nej, nej, Nationalteatern hittade jag i allafall, och jag kan nästan alla texterna där med.
Nej, min mamma och pappa har inte spelat Bob Dylan för mig. Jag har ju hört mycket Bob Dylan ändå, han är ju rätt svår att undgå. Men jag har inte lyssnat på honom som på många andra artister och musik. Han fanns helt enkelt inte i musikbiblioteket hemma.
Så, idag lyssnar jag på Bob Dylan.
Jag gillar honom, kanske inte allt, men en hel del.
fredag, september 05, 2008
Musik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Man ska inte ge och lära sina barn allt här i livet och vad det gäller musik. Spara några saker att upptäcka. Se där, du hittade Bob, en av de större i musiken.
Sen kan du även leta rätt på Eric Frank och "Novalty Accordian".
Han är inte så stor men låten är OK. Och fortsätt leta vidare i musikens underbara värld. Lycka till!
Det var ingen anonym, det var jag PaP
Sen har du ju mig som matar dig med schlager.
Fint.
Samma med mig hemma.
Pappa och mamma har alltid lirat mycket musik.
Speciellt pappa.
Jag minns att mamma och jag brukade sjunga högt till Donna Summer bla.
Ha, ha.
Sweet days.
Puss min sköna.
Åh Dylan! Underbart att du har hittat honom själv. Jag förälskade mig i honom under gymnasietiden och kärleken har hållit sedan dess. Han är kanske inte direkt högst upp på min lista (om någon sådan ens låter sig göras) men han tillhör defintivt de känslomässigt viktiga.
Skicka en kommentar