Jag känner mig så less på förhandlingar.
Jag förhandlar mest hela tiden med mina barn.
Nu har även lilla Tage, 1 år om ca 2 veckor, börjat förhandla.
Jag måste ge honom spännande saker att hålla i eller hålla på med medans han äter.
Annars äter han inte. Idag dög inte en linjal, eller att få pilla lite på ett vattenglas.
Igår dög inte puréburklock eller pappas bilnyckel.
Dagen innan dög inte ad-droppsflaskan eller sockerbitstången.
Jag är trött på att hitta på bra spännande saker att pilla med vid matbordet. Kan inte ungen bara öppna munnen, inse att -Nämen, mat är ju gott, bra och nyttigt! och bara äta!
Näää.
Barnen i Afrika i svälter (för att slänga mig med ett gammalt matslösaruttryck) och här sitter min, snart 1-åriga, son och nobbar delikat puré eller plockmat.
Nä.
Förhandling ej avslutad.
Förhandling fortsätter.
Förhandling pågår. Ständigt.
måndag, september 24, 2007
förhandling pågår
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Han kanske blir politiker eller nåt, om han redan är så duktig på att förhandla. Det är ju inte fy skam.
Käner igen det där alldeles för väl. Sander är ju 1 år om tre veckor och man måste verkligen masa med honom vid varje mål. Varför äter han inte bara?
Faster L - Sant! :-)
Marie - Maktkamp, de känner väl att de kan styra lite där kanske? Vi hoppas på fas, som går över ;-)
Skicka en kommentar