grötigt

inspirerad av min kära väns maniska grötätande har även jag tagit upp denna briljanta föda.
Fast, inte lika maniskt, vill jag poängtera. Det blir en frukost lite här och där, till lunch lite då och då.
Jag brukade äta gröt när jag bodde hemma för sisådär 11, 12 år sen eller nåt.
Alltid Gyllenhammars havregryn. Mina föräldrar hävdade att de är godast. Spelar roll, tänkte jag.
Men, vanetrogen som man är köpte jag ju såklart Gyllenhammars fiberhavregryn nu då. Goda som sjutton! Helt klart.
De har ätits upp och jag bad T köpa nya fiberhavregryn åt mig när han var och handlade förut. Han köpte Icas egna fiberhavregryn. Sådärgoda, upptäcker jag nu.
Dessutom tar de längre tid på sig att bli bra gröt i vår micro.
Det är alltså skillnad på gryn och gryn, det vill jag lova!
För mig är det löjligt fascinerande.
Mina föräldrar hade alltså rätt!

Gyllenhammars havregryn rular!


"gör oss alla friska och spänstiga" - så det så!