konfrontation

Idag blev jag konfronterad.
Kände inte för att fördjupa mig i konfrontationen och ljög mig förbi den. Jag orkar helt enkelt inte en konfrontation just nu.
Annars är jag inte så himla konflikträdd. Men ibland orkar man helt enkelt inte, ibland vill man liksom bara hålla näsan ovanför ytan.

Utmaning!

Hittade en rolig utmaning när jag surfade runt. Var tvungen att prova :-)


REGLERNA: Svara på de 12 frågorna, inte i ord, utan gör en bildsökning på Google på ditt svar. Ta den FÖRSTA användbara bilden som dyker upp. Använd den som "svar". (Det fanns en liknande utmaning för nåt år sen, så jag snor helt enkelt idén, det var så himla kul, men jag har nya frågor.)


1.Vilket år är du född?


2. Hur definierar du din sexuella läggning?



3. Vilken är din bästa egenskap som kärlekspartner?



4. Och din sämsta?



5. Vad söker du hos en partner?



6. Vem var din första hemliga barndomsförälskelse (förnamnet)?



7. Vilket yrke är det sexigaste du vet?



8. Vilken kändis är hetast enligt dig?
eller...


9. Vad gör dig avtänd?



10. Vem hade du ditt första riktiga förhållande med (förnamnet)?



11. Vilket kroppsdel, förutom munnen, gillar du mest att kyssa på en kärlekspartner?



12. Ett kärlekspar på film eller tv som du gillar?



Tog lite tid att pussla ihop.
Om nu någon läser kan ni själva känna er utmanade! Ha!

Tack!

Jag måste lära mig att säga Tack!
Det konstaterade jag och min kompis Anna idag.
Vi är båda dåliga på att ta emot komplimanger.
Jag har tex ett solskenspuder (underbart från Clinique) som gör att jag ser pigg, solig och fräsch ut året om.
När folk säger "Men! vad solbränd och fräsch du ser ut!" så säger jag inte bara Tack!
Nä, då bortförklarar jag. Berättar om mitt fantastiska puder och säger typ att jag skulle se död ut utan det (vilket jag säkerligen skulle göra...).

Min kompis Anna smällde av en massa gulliga komplimanger när hon fick syn på mig idag.
Jag känner mig skitdum och obekväm, gör mig beredd att förklara och bortförklara istället för att bara suga i mig, brösta upp mig, bli stolt och säga Tack!
Jag tycker att det är ju inte min förtjänst att jag kanske ser snygg ut i mina jeans från Lindex, eller min jacka från H&M. De har ju gjort den snygg, jag har bara köpt den och satt på mig den för att jag tyckte den var snygg. De borde få komplimangen, inte jag. Jag är ju bara jag.
Det känns lite malligt att bara säga Tack! också.
Men nej, nu ska det bli bättring (om jag vågar)

Tack!