hemma idag

just nu hade jag kunnat vara i Sickla Köpkvarter med Fru Kaos.
Snackat massa rolig skit, ätit god lunch, druckit latte med mycket lyxigt skum, shoppat onödiga och roliga saker.
Men, istället är jag hemma med sjuk snart 1-åring, som gnäller och gnäller medans jag försöker planera och anmäla FP, söka dagisplats och räkna matte.
I go fucking nuts!

och förresten vet jag fortfarande inte hur jag ska göra med stövlarna.
Min värld är fylld av stora bekymmer.

idol 2007

ang Marie Picasso.
Jag tycker inte om Marie Picasso. Jag tyckte inte om henne redan när det begav sig i BB för några år sedan. Redan då gillade jag inte att hon grät hela tiden för lycka som sorg, dravel som verklighet, hon nynnade och sjöng heeela tiden och verkade redan då så himla virrig. Dessutom pratar hon Västmanländska, Västeråsare som hon är. Och med risk för att göra mig ovän med typ 3/4 av släkten, så låter man inte som den skarpaste kniven i lådan när man pratar västmanländska. Fast vaddå, jag har också lite sån dialekt, så ja, ni fattar.
Nu är människan med i Idol 2007 och jag blir nästan sur. Ja, för hon kan faktiskt sjunga och dessutom får hon en massa TV-tid för på nåt sätt faschinerar hon tydligen även TV-teamet.
Hon verkar så bräcklig, man vill hata henne, men samtidigt kan man inte.
Skruvat.

Nåja, annars tyckte jag mest att det var synd att Freja Red Lips åkte ut. Hon hade cool röst och var snygg.
Kvarstående skaran är intressant och blandad.

hallaballooo!

Imorse visade Tage att han numera kan klättra upp i soffan och glatt gräva i blomjorden i blomkrukorna. Inte så kul, tycker jag.

Jag har hittat honom på datorbordet, knattrandes på tangentbordet. Där ser man. Han kan alltså klättra upp på pallen vi har som stol.

Han har ramlat ur Loves säng. Hoppsan. Han behärskar alltså att klättra upp där med.

Idag har jag även hittat en liten hot wheels-bil i bestickkorgen i diskmaskinen när jag plockade ur det rena porslinet. Ojdå. Nåja, den är ju i allafall väldigt ren.
Jag tog till och med kort på bilen.

Jag misstänker den lilla tomten med ca 6 tänder.

Det blev tyst när storebröderna ville kolla på film. Tage har då klättrat upp i Laminofåtöljen för att titta, men somnat, med gamnacke och allt. Sönosen.
Det tog jag också kort på.

Så, tänkte jag: Jag laddar över bilderna för att visa i bloggen.
Men, nån har tydligen sugit på överladdningssladden så att koppartrådarna har ergat i den så man kan inte ladda över bilderna. Fan.

Jag misstänker 6-tandstomten igen...

svammel

jag har räknat massor medans Tage vilade förmiddag. Det är jag stolt för!
Jag har hunnit prata med syster min, och min kompis Anna 2 ggr.
Jag har bokat en klipptid till imorgon, så jag ser hyffsad ut till dopet på söndag.
Har jag nämnt det?
Min systerson Edvin döps och jag har blivit tillfrågad att läsa stycke ur bibeln då. Utan förberedelse!!! "ja, du kan väl bara läsa det lugnt och fint. Marias mamma läste så himla fint på Olivias dop" (jag tror det var Marias mamma på Olivias dop, kan vara fel uppgifter då jag redan då blev så nervös att jag antagligen inte hörde på ordentligt...) - Sätt lite mera press vettja!!! Gah!
Jag är skitnervös!!! Det är typ det enda jag kan tänka på nu. Jag kan inte slappna av förrän det är klart och man kan ju liksom inte tacka nej.
Jag har ingen som helst önskan eller behov av att stå inför människor och läsa eller sjunga nåt. Jag är verkligen icke-Idol-material.

Tage har idag mest knallat runt med en kötthacka/yxa i plast. Det ser morbitt ut! Hahaha!

Kaos Kaos Kaos

Jag hann inte äta ordentlig lunch.
Skyndade ner till dagis, hämtade barnen. Sjövilda barn.
Den ena gråter för minsta lilla för han valde att stiga upp kl.05.45 imorse, den andra retas som få.
Vi skyndade hem för att vi bestämt tid med en vagnspekulant.
Han som gråter har gråtit ca 20 gånger nu.
Han orkar inte cykla upp för en backe.
Han vill att jag ska bära upp honom för trappen.
Han vill att jag ska vänta på honom i trappen.
Jag får inte gå upp utan honom.
Han råkar ha sönder sitt nya halsband.
Han blir trampad på handen av sin storebror.
Han vill ha en jäkla kedja som de leker med.
och nu ramlade han...
Han som retas far runt som en duracellkanin på speed.
Mini har hittat en babyoljaflaska som han lyckats få upp, gått runt med droppandes, och hällt ut över golvet i vardagsrummet och på sina byxor.
Vagnspekulanten ställde in, så vi har stressat och städat vagnen i onödan.
Barnen brottas, slåss och skriker.
Jag går under.

Men.
Jag drar fram mutorna.
Äldst får spela dator (han har inte fått spela på några månader)
Mellan får titta på den film han ville se kl.6 imorse.
Mini ska få mat.

Andas in, andas ut.


En bra sak är att vi fick beröm för tandborstningen på 5-åringen imorse hos tandläkaren.

Ska vi byta grejer?

Ska vi
Ska vi byta grejer
Ska vi byta grejer med varann?

Jag byter en Micki-spis mot en mattebok.
Micki-spis mot en mattebok, mattebok mot en Micki-spis.

Jag sålde barnens Micki-spis snabbt och lätt igår.
Idag letar jag en mattebok inför kursstart på måndag.


en annan sak.
Jag anser mig vara en av familjens mest stillasovande. Dvs jag rör mig inte så mycket i sängen, när jag sover.
Men, varje dag måste jag flytta upp min bäddmadrass, den glider alltid ner lite och ut lite från mitten.
Behöver ni det? varje dag?
Tanken bara slog mig igår när jag flyttade upp madrassen. Tycker det är lite konstigt...

nu så

-Badrum städat
-lägenhet dammsugen
-bloggat
-facebookat
-en tvätt tvättad
-purelunch fixad
-grilladkorvlunch fixad
-en disk fixad
-presenter tills imorgon planerade och klara att köpa
-pojke ammad till sömns
-146 plättar stekta (skulle varit 147, men jag var ju faktisklt tvungen att provsmaka en)

-Hämta vilda pojkar på dagis
-äta fredagsglass med barnen
-Två paket att hämta ut på posten (tradera är trevligt ibland)
-fixa fredagsmyset
-fixa lasagne och sallad
-gratta namnsdagspojke
-steka fler plättar?
-natta alla barn (och allt vad det innebär)

-kolavippa.

Fredagspladder

Okej. Det är skitsvårt att städa badrum med gråtande, mammig 11-månaders kille. Men, det går.

Och, en vaxad tygbit kan få en (läs: mig) att må skitbra!


Tygbiten på bordet - gör mig glad och är skitsnygg. (fråga mig inte varför lampan är tänd på blanka dan, säg inget till Al Gore. Lova!)


Nu ska jag inleda mitt plättmaraton. Hur många plättar behövs åt 20 ungar???

Tjing! for now.

Komiskt eller opassande?

Jag har köpt nya jeans åt Love.
Två par smala rackare.
H&M har ju olika passformer på sina jeans.
Love har fått Fit Squin, sitter som gjutet på min smalis. Men vänta nu. Fit Squin. Fittskinn!
Min lilla 5-åring går runt med fittskinn på benen. Komiskt och kanske lite opassande. Hahaha!
T går runt med Fit Sliq.
Herregud.

Stora funderingar var det ja.

divideringar

Igår tvättade jag 5 tvättar i tvättstugan och 2 tvättar hemma, plus vikning och sortering in i garderober.
Då borde jag vara värd en lunch i Moskén idag!
Det är jag. Jag bestämmer det.

Fast, Tage är förkyld och det finns 2 tvättar till att tvätta...
Hmmm.
Men, om jag åker till Moskén kan jag leta 5-årig bröllopspresent och present till 1-åring till kalaset på lördag.
Då kan jag dessutom steka plättar (till typ 20 barn) i lugnan ro imorgon, heeela dan utan att tänka på presentinköp.
Hmmm.

Jag ägnar mig åt livets stora funderingar idag.

tre nyanser av blått

Vi har en strumppåse.
Ja, alla omaka strumpor man hittar efter tvätten slänger man i strumppåsen och sen när den är lite full häller man ut alla och matchar så många par man kan.
Idag hällde vi ut den efter långt sparande. Vi matchade säkert över 20 par!
Jag är förundrad över hur många nyanser av blått man kan göra på barnstrumpor.
Man tycker sig köpa många av samma färg, men efter tvättar och annat skit är de alla olikfärgade ändå.
Jag lyckades matcha ihop de flesta, men det blev tre nyanser kvar, helt omaka.
Jag slängde dem, för jag tycker mig minnas att de blev kvar sist också.

Vi provar alltid olika tänkanden inför strumpköp.
-Många av samma färg, så maximerar man matchningen efter tvätten.
-Grälliga färger så de blir lättmatchade.
-Grälliga/tydliga mönster för lättare matchning.

Inget fungerar klockrent.
Vi tänker vidare.

Tack!

Jag måste lära mig att säga Tack!
Det konstaterade jag och min kompis Anna idag.
Vi är båda dåliga på att ta emot komplimanger.
Jag har tex ett solskenspuder (underbart från Clinique) som gör att jag ser pigg, solig och fräsch ut året om.
När folk säger "Men! vad solbränd och fräsch du ser ut!" så säger jag inte bara Tack!
Nä, då bortförklarar jag. Berättar om mitt fantastiska puder och säger typ att jag skulle se död ut utan det (vilket jag säkerligen skulle göra...).

Min kompis Anna smällde av en massa gulliga komplimanger när hon fick syn på mig idag.
Jag känner mig skitdum och obekväm, gör mig beredd att förklara och bortförklara istället för att bara suga i mig, brösta upp mig, bli stolt och säga Tack!
Jag tycker att det är ju inte min förtjänst att jag kanske ser snygg ut i mina jeans från Lindex, eller min jacka från H&M. De har ju gjort den snygg, jag har bara köpt den och satt på mig den för att jag tyckte den var snygg. De borde få komplimangen, inte jag. Jag är ju bara jag.
Det känns lite malligt att bara säga Tack! också.
Men nej, nu ska det bli bättring (om jag vågar)

Tack!

WTF?!

Ska varende svenne betala räkningar ikväll eller?!
Kommer inte in på min banks sida.
Här står jag med huvudet i skåpet igen, bloggomaniar runt lite medans inget händer på banksidan.
Jag har ju massor av räkningar som måste betalas. Usch. Ångest.

obildlig blogg och annat svammel

Jag tycker själv att det är lite bildtomt i bloggen, men det är smällar man får ta när man ger sig på att ge en 5-åring eget rum och speciellt om rummet var ett datarum innan.
Så, vanliga datorn står och dammar här och jag har inte orkat be T lära mig hur jag ska fixa bilderna över på denna dator. (Kan meddela att jag nu står med huvudet i ett litet skåp och knattrar på vår "server"-dator.)
När T ska lära mig datastuff blir jag alltid så stingslig och irriterad. Antingen försöker han lära mig som om jag är helt pucko eller så lär han mig som om jag är en av hans polare på dataavdelningen där han jobbar. Slänger sig med fraser och kommandon som gud vet vad de betyder...
Ena gången vill jag ha utförlig info, nästa gång kan jag nästan själv.
Som alltid är jag alltså ombytlig. Kalla det svår. Jag är svår.
Han har svårt att hänga med i svängarna, den stackars karln.
Jag inbillar mig att det gör mig spännande och då kanske man inte tröttnar på mig. Jag menar, det blir ju aldrig långtråkigt i allafall.
Moahahahaaa!

Imorgon är det vardag igen.
6 veckor har gått, hur gick det till?

Förresten fick jag våra nya vardagsrumsgardiner ikväll. Tack mamma!
De är skiiitfina!!!
Men.
Nu ser resten av vardagsrummet skiiitfult ut. Måste renovera mera.
Det tar aldrig slut.

Rött vin igår

ger huvudvärk idag.
Men det var ju så gott!