Måndagsmiddag

Jag kommer hem till en uppdukad middag under äppelträden. Underbart!

Jag läser alltid fel.

Ok?

Det sitter en snubbe på pendeltåget, lyssnar på musik och diggar för fullt. Kastar med huvudet, mimar för fullt till det med stor inlevelse. Alltså. Jag tycker att jag nästan går över gränsen när min fot börjar trampa i takt till min musik. Fast, på nåt sätt är det rätt skönt av honom. Har man skön musik i lurarna känns alla bekymmer som bortblåsta och man blir lycklig. Så. Va fan. Jag kanske ska slå till på att trampa i takt med båda fötterna. Ser ni vad jag lyssnar på?

Glad.

Åker pendeltåg. Jag ser en nyförlöst kvinna, sådär fet som jag själv var som nyförlöst. Glad att det inte är jag. Framför mig sitter en ung kille med sprickfärdiga gula finnar. Glad att jag passerat det stadiet. Tvärs emot mig sitter en beige tjej, med helt beige'a kläder. Glad att jag inte är sån. Glad att jag inte är nyförlöst fet, ingen ungdom eller beige. Glad att jag är jag. Mitt i livet. Okej, 3 glas vin har passerat strupen. Men, jag är glad i alla fall. Så det så.

Slussen 22:50

Fantastisk kväll! Jobba imorgon. Känns jävligt långt hem just nu.

Just nu

Peter och Frans ombord på blidösund.

Skogen

Skogen är rysligt vacker så här års.

Rastlös

Jag har inte tränat på veckor. Rastlösheten sätter in. Provar en promenad i kvällssolen.

Bäst!

Idag har vi haft avslutningsfika för Loves gamla skolklass. Först visning på närliggande museet. Sedan alla 21 kompisar, 3 lärare och så jag, T och Love här hemma. 53 ballonger på snören i taket. Vi bjöd på glass med strössel och chokladsås plus saft och bullar i barnens lekrum på övervåningen. Efter fika och lek följde vi dem till tåget och sa hejdå med både glädje och sorg i hjärtat. Värsta bästa dagen!

Så idylliskt!

Faktum är att den lilla ungen på bilden just smockade en stor pinne i ansiktet på den stora ungen...

Triss!

De är tre och alla är därmed hämtade. Det tog några timmar, min mage kurrar och tålamodet är kort. Men vi är snart hemma. Snart.

Nu börjar äventyret!

Jag ska hämta mina barn, som går på dagis och skola på 2 olika orter, kommunalt. Det innebär. T-bana, buss, buss, tvärbana, pendeltåg, buss, buss. Och så tiden mellan bussresorna att hämta själva barnen. De tre barnen. Det här blir mitt nya fredagsnöje fram till sommaren. Mmm, vilket mysigt äventyr det blir!

Grön vampyr

Maskerad på dagis.

Nämen!

Nu är han här igen.

Mr.Ikea in action!

Vårt sovrum får nya garderober. T aka Mr.Ikea är en snabb jäkel. Han skruvar gladeligen ihop allt vi köper. Tur det, för jag hatar själva ihopskruvandet.

KaosAnna ringde mig tidigare bara för att säga att hon tycker om mig. (Kanske hög på smärtstillande) Jag blev i alla fall rörd och glad. Jättegulligt ju! Sånt borde man göra oftare! Inte eventuellt vara hög på smärtstillande. Nej, ringa sina vänner och säga att man tycker om dem. Låta dem veta. Bara sådär. En halvmulig måndag.

Barnarbete

Perfekt! Så, kan jag rulla tummarna. Fast han har faktiskt tjatat sig till jobbet och jag gav ovilligt ifrån mig hackan. Jag har drabbats av nån slags trädgårdsfeber...

You stank!

T frågar lite försiktigt. 'Har du druckit kaffe?' Jag tog det som en liten fikainbjudan. Men, nej. Det var en hint om att jag hade dålig andedräkt. Det har aldrig hänt under våra 11 år tillsammans. Jag är ingen person som har dålig andedräkt, förutom vid bakfylla eller på morgonen sådär. Kosten, det måste vara kosten. Tack för det GI-viktkoll! :-) Nu går deathbreath ut i bersån!

Catfight

Love och Elis spelar lite tv-spel. Nämligen Legobatman. Båda har valt catwoman.

Fredag

Vi gungar och käkar fredagsglass i parken.

T ringer. 'Hej älskling! Kan du ladda lap topen? Sladden ligger i lådan med sladdar.' Självklart. Det fixar jag! Hahaha! - NOT.

pengatvätt

det ägnar vi oss åt oftare än vad jag egentligen vill. Oftast är det T som är boven. Men, så har han ju rötter i baltikum också...

vab

Tage har feber. Vi kör soffhäng och wall-e just nu.

back on track!

DN landar hos oss igen. Vi har levt både utan DN och internet. Nu har vi DN igen. Den dimper dock inte mer på hallmattan. Nej. Man får gå till brevlådan och hämta. Märklig känsla. Men, vi är back on track!

spöken?

Hjärnspöken.
Love började sin nya skola igår. Jag var där för lite inskolning.
Lämnade skolan strax innan lunch och kom tillbaka strax efter kl. 14.
Love lekte som sjutton och hade knappt tid för mig. Han har precis grillat korv som de alltid gör till mellis på måndagar.
Han är helnöjd. Han tycker att allt känns jättebra! Han säger att han fått kompisar så snabbt och så knäpper han med sina fingrar. Så snabbt. Sötnos.
Allt borde vara frid och fröjd.
Men, jag tycker att det är jättejobbigt. Tycker att flera av ungarna verkar vara skitungar. Är verkligen gården så inspirerande? Ny skola, som fortfarande jobbar med att få några slags rutiner. Krångligt att ta sig dit, och hem igen. Känns lärararna verkligen bra?
Ibland bryter jag ihop och gråter för att jag tycker att det är så jobbigt. (Inte inför barnen såklart!) Men ändå.

Jag tror inte att jag är så bra på det här med förändring.
Jag tror inte att jag är så bra på det här med flytt.
Jag tror inte att jag är så bra på det här med att byta skola och dagis.
(Vi har flyttat mycket när jag var liten. Det har nog påverkat mig mer än jag trott)
Jag känner inte flowet. Jag känner inte alls flowet!
Fan också.

God morgon.

Vi väntar på bussen till nya skolan. Igår var han spänd. Idag känns det som vanligt, säger han. Underbara unge!

Vad jag gör?

Jag rensar ogräs i min syrénberså. Jag har en trädgård nu. En trädgård med syrénberså.

Finbesök!

Titta vem vi har på besök. Roséhaggan från Nacka aka KaosAnna. Fint som snus!

hips don´t lie

Jag är en kärring.
Över 30 år numera.
Ena dagen ont i knäna.
Andra dagen ont i höften (idag)
Dessutom förstår jag mig inte riktigt på tightsrumporna som svassar runt på stan, och på jobbet förstås.
Rumpa i tights under tunika eller klänning, förstår jag. Rumpa i tights med midjekort tröja. Nej. Jag förstår inte. Tightsrumpor, jag har svårt för dem oavsett storlek eller form.
Ni ser.
Ont i höften och oförstående inför tightsrumporna.
Jag är en kärring.

You know my hips don´t lie.

Skitmorgon

inga kläder att ha på mig. Vägen till pendeltåget are killing my höft. Väl framme vid stationen har jag glömt busskortet och missar därmed tåget. Då är det tur att man har sin kusin. Sin kusin som skickar en en inspelning av Olas gamla plåga Nathalie. Inspelad, jag gissar, från bilen med en medsjungande kusin i bakgrunden. Hon vet att jag sjöng på samma låt en hel sommar. Kan det vara sommaren 2007? Hur som helst. Jag blev skitglad! Det var morgonens räddning. Tack J!

Onsdag

och Greys. Jag gråter, gråter och gråter. Hulkar i bästa Helena Bergström-stil. Fast det är inte snor som hänger från min näsa. Nej. Det är en av tårarna. En av de alla tårarna. Onsdag är lika med gråt.

Hmmm...

Jag sitter och tittar på barnskor på La Redoute. Men, jag tycker att det är nåt som inte stämmer...

Portobello Road

i solen.

Nära katastrof

Jag har utrustat mig med geekskor. Jag drack kaffe ur fånig glaskopp till frukosten. Plus att min plattång höll på att balla ur. Som tur var var det bara glapp i adaptern. Så jag slapp i alla fall gå ut med krullig lugg och därmed undvika en katastrof. Krullig lugg hade varit pricken över i't för min geekstil. Piuh! Mot Notting Hill!

Buckingham Palace

God save the queen

Piccadilly Circus

Vi turistar så gott det går. Har redan ont i fötterna.

Duke Street

Vin i väntan på sen lunch.

Mot London!

Tax free

for girls only.

Jahaja

nu drar jag med sonen i pendeltågsfördärvet också.

Ååååååååå-åka pendeltåg

Jag är en looser, baby. För jag har inget körkort.

God morgon!

Ligger fortfarande i sängen. På bilden, vårt sovrumsfönster. Jag har tagit ledigt för flyttfix.

Hallen

Taget från köket bort mot balkongdörren och ytterdörren som man skymtar till höger längst bort.

Två härliga fönster

i vardagsrummet och allt i en enda röra!

Kakelugnen

i matsalen, som vi kommer använda som tv-rum istället för matsal.

Glasverandan

med mycket sol och två ynka orkidéer.

We're in!

Allt i en enda röra. Men. Vi är....hemma! får man väl lov att säga. Sovit första natten i huset. Syrran är på väg hit med nybakt bröd. Städpatrullen är på väg till lägenheten. Känns väldigt spännande och lite konstigt.

packa pappas kappsäck

packa, packa, packa.
Vi har ju inte så mycket att packa...
Eller hur?!
Vi har ju hur mycket grejer som helst. Det är som att det inte finns nåt slut.
Vi hade ca 20-30 lådor från början. Köpte 25 till i veckan. Lånade 25 till igår. Köpte 10 lådor till idag. Vete fan om de räcker...
Snubben vi byter med har sagt att lägenheten är tömd och redo från kl.12 imorgon.
Yeah right säger jag efter att ha hämtat nycklarna nu ikväll och sett hans grejer. Vi ligger i lä där. Han har sjukt mycket grejer, och sjukt många av sakerna är inte packade.
Detta blir mycket intressant.

Barnen sover hos mormor och morfar ikväll.
Imorgon hämtar T en lastbil tidigt. Sen kör vi.
Här ska flyttas!

Donken

bjuder på glass efter maten.

Just nu:

barnläkarmottagningens väntrum. Pricktest väntar.

ärligt talat.

Alla snackar om 3-årstrots. Jag gillar egentligen inte ordet trots, men i allafall...
Alla snackar om 3-årstrots.
Ingen. Jag upprepar.
Ingen! snackar om 5-årsutvecklingen och hur krävande den kan vara.
Aldrig hade jag gissat att den här perioden skulle vara så jobbig som den är. Jag blev så jävla glad när allt lugnade ner sig efter sommaren, tyckte att 4,5-åring var sweet. Lugna gatan liksom.
Nu. Jag blir helt vansinnigt galen, arg, upprörd, frustrerad, irriterad och ledsen.
Hela situationen suger musten ur mig. Känner mig totalt rådvill i situationerna som uppstår.
Det går inte att förhandla ens. Det är beyond förhandling.
Det tjaffsas om allt. Och, då menar jag allt.
Kalsonger, strumpor, byxor, tröja, frukosten, vilken plats vid bordet, borsta tänderna, legolekandet, tvätta händerna, ytterkläderna, skorna, vilket gosedjur som ska med till dagis, cykla, hejdå-andet. Paus - han är på dagis. Vill inte gå hem, trött i bena, orkar inte, vill ha glass, vill spela datorspel, bygga lego, titta på film, middagen, vill ha spaghetti och köttbullar - alltid, tycker inte om maten, orkar inte äta, är sååå trött, dricker bara mjölk, pular in maten i munnen, äter inget alls, bolibompa, får jag nåt att äta?, hungrig! stänga av TV´n, bada, pyjamas, nej, vill leka med lego, brottas, bråkar, retas, lägger sig inte i sängen, vill läsa bok, vill inte läsa bok, vill höra två böcker, nej inte den, vill inte sova själv i sin säng, delar säng med brorsorna, bråkar mitt i natten om för lite plats i sängen, drömmer om humlor... Och nu har jag inte nämnt alla småsakerna i mellan.

Gråt och tandagnisslan.
Tårar och galenskap.
Fasen vad jag älskar dem, mina ungar. Allihopa - Alltid!
Men, det är fan inte lätt att vara förälder.

Tillbaka på jobbet efter långhelg.

Jag fick sista lånepasserkortet...

30-årspresent

Jag har fått en 30-årspresent av svärmor. Efva Attling Rose petal-halsband. Jag är superglad!

Vi har besök

Det visar sig att Spiderman gillar pyttipanna.